Samhällsengagemang handlar inte bara om att hjälpa andra på kort sikt. Det handlar om att arbeta med och lyssna på samhällen för att skapa långsiktiga relationer och utveckla meningsfulla lösningar på komplexa problem.
Även om det utan tvekan är en av de viktigaste delarna av den demokratiska processen, kan det vara svårt att fastställa exakt vad som utgör samhällsengagemang.
Det finns ingen allmänt accepterad definition av samhällsengagemang och innebörden kan variera i olika sammanhang. Följande är några definitioner av samhällsengagemang främst i sammanhanget vertikalt samhällsengagemang, särskilt i relation till planering och beslutsfattande.
Samhällsengagemang bygger på den demokratiska idén att alla som berörs av en fråga som påverkar deras samhälle ska ha inflytande i beslutsfattandet kring det. Den har dessutom löftet att allmänhetens deltagande kan påverka beslut som påverkar tillhandahållandet av tjänster, framtida visioner och hållbarheten i våra samhällen.
Även om det inte finns någon allmänt accepterad definition av samhällsengagemang och användningen av termen varierar kraftigt (deltagande i föreställningar om samråd, deltagande, samarbete och bemyndigande), fångar samhällsengagemang dess innebörd i ömsesidigt beslutsfattande.
Människor, regeringar och organisationer arbetar tillsammans för att skapa – och förverkliga – hållbara visioner för deras samhälles framtid. För regeringar och organisationer handlar det om att arbeta med och lyssna på samhällen för att bygga långsiktiga relationer och utveckla meningsfulla lösningar på komplexa frågor. Genom att fördjupa dessa relationer, idealiskt sett, är värdet av inkludering centralt, där statliga enheter skapar dialog med själva mångfalden i sina samhällen.
Genom att erkänna alla deltagares behov och strävanden främjar samhällsengagemang idén att, genom avsiktliga interaktioner mellan statliga organisationer och samhällen, samhällsmedlemmar kan – och gör – påverka beslutsfattandet.
Det vill säga, samhällsengagemangs löfte är att bättre engagera samhället för att hjälpa till att fatta bättre offentliga beslut. Det är därför både en orientering mot vikten av gemenskapsmedlemmars levda erfarenhet för att påverka interaktioner mellan statliga organisationer och samhällen, och ett tillvägagångssätt som styr processen för dessa interaktioner.
Samhällsengagemang strävar efter att engagera samhället för att uppnå hållbara resultat, rättvisa beslutsprocesser och fördjupa relationer och förtroende mellan statliga organisationer och samhällen.
Vilka typer av samhällsengagemang finns?
På en uppenbar nivå innebär traditionellt och digitalt engagemang, eller vad vi kallar digitalt-först engagemang, hur vi engagerar samhällen. Traditionellt, ”personligt” eller vad som vanligtvis kallas ”ansikte mot ansikte” samhällsengagemang kan ta formen av medborgarjuryer, medborgarförsamlingar eller offentliga möten och konsultationer, till exempel.
Dessa kopplar samman människor och bygger relationer i en praktisk miljö samtidigt som de får tillgång till information som är nödvändig för att medlemmar i samhället ska kunna säga sitt om de aktuella frågorna.
Digital-first community-engagemang kan bland annat inkludera deltagande forum, community-paneler online och digitalt berättande, vilket gör det möjligt att ställa djupare frågor om de aktuella frågorna. Även om möjligheterna med digital-first engagemang är många – inklusive en flexibel miljö, inkludering av en mångfald av röster och bred räckvidd – är båda metoderna viktiga för att koppla samman samhällen med beslutsprocesser.
Samhällsengagemang har ett strategiskt förhållningssätt till relationer, kommunikation och interaktioner mellan medlemmar i samhället och en organisation för att försöka påverka resultaten för båda.
FN:s Brisbanedeklaration om samhällsengagemang (International Conference on Engaging Communities, 2005) beskriver samhällsengagemang som en tvåvägsprocess genom vilken:
- medborgarnas och samhällens ambitioner, oro, behov och värderingar införlivas på alla nivåer och i alla sektorer i policyutveckling, planering, beslutsfattande, tillhandahållande av tjänster och bedömning; och
- regeringar och andra företags- och civilsamhällesorganisationer involverar medborgare, kunder, samhällen och andra intressenter i dessa processer.
Termen ”gemenskap” används för att brett definiera grupper av människor baserat på intresse eller geografi, inklusive intressenter, medborgare, företag och mer. Och termen ”engagemang” omfattar både inkludering och handlingskraft – att känna att man ingår i viktiga medborgerliga och sociala aktiviteter och kan bidra på ett meningsfullt sätt.
Beroende på din bransch och din vinkel kanske du också känner samhällsengagemang som en annan term, som:
- samråd med gemenskapen
- Gemenskapens egenmakt
- Samverkan i samhället
- Engagemang av intressenter
- Samhällsförvaltning
- Hantering av intressenter
- Samhällsutveckling
- Offentligt samråd
- Allmänhetens deltagande
- Medborgarengagemang
Men varför är samhällsengagemang så viktigt för organisationer? Och hur ser det ut när man omsätter det i praktiken?
På sin mest grundläggande nivå är samhällsengagemang strävan mot att förbättra livskvaliteten i ett givet samhälle genom både politiska och icke-politiska medel. Samhällsengagemang kallas också vanligen för medborgerligt engagemang eller allmänhetens deltagande, och alla termer refererar till en önskan att göra en positiv skillnad i ens gemenskap som visar sig genom handling, kombinera kunskap, färdigheter, värderingar och motivation.
Även om röstning ofta kommer att tänka på när folk diskuterar ämnet samhällsengagemang, är det viktigt att veta att det är mycket mer än så. Faktum är att röstning kan betraktas som ett absolut minimum av samhällsengagemang. Även om röstning verkligen är en medborgerlig plikt, eller ansvar, bör engagemang i ens gemenskap aldrig sluta där.
Exempel på samhällsengagemang
Svaret på ”vad är samhällsengagemang?” inkluderar aktivism, volontärarbete, trädgårdsskötsel i samhället, handledning, blodgivning, miljövård och mycket mer.
Det finns praktiskt taget obegränsade former av samhällsengagemang!
Bland de många olika formerna av samhällsengagemang, här är bara några:
- Volontärarbete på en lokal matbank, djurhem eller skydd för hemlösa
- Sköta en gemensam trädgård
- Hjälper till att skapa en lokal bondemarknad
- Att förespråka för andra
- Skapa stödgrupper i ditt samhälle
- Att närvara och delta i rådhus- och kommunfullmäktigemöten
- Delta i och delta i skolstyrelsens möten
- Rösta i kommunalval
Modeller för samhällsengagemang
Tillsammans med de många formerna av samhällsengagemang finns det också många olika modeller för det. Dessa modeller kan inkludera relationsbyggande projekt som hjälper till att föra samman en gemenskap och bilda starkare band; samhällsutbildningsprojekt som tillhandahåller undervisningstjänster eller utbildar allmänheten i vissa frågor; direkt serviceprojekt som ger något till en grupp i behov; och mer.
Dessa olika former av samhällsengagemang sker i samhällen över hela världen. Även om inte alla samhällen har samma nivå av engagemang, samma procentandel av befolkningen som brinner för det, eller samma former av samhällsengagemang, borde det inte vara en överraskning att höra att de med högre nivåer av engagemang klarar sig bättre.
Samhällen med höga nivåer av engagemang och flera former av samhällsengagemang har inte bara högre levnadsstandard, utan de möter färre elaka problem som kräver komplexa lösningar.
Naturligtvis har de fortfarande problem, men de högre nivåerna av engagemang gör att samhället är bättre förberedd att ta itu med dem. Det är uppenbart att livet kan förbättras genom flera former av samhällsengagemang eftersom de ger medborgarna makten att göra de förändringar de vill se.
