En minoritet är en sociologisk grupp som inte utgör en politiskt dominerande pluralitet av den totala befolkningen i ett givet samhälle.
Minoritetsgrupper behöver inte vara missgynnade eller diskriminerade, men när man talar om minoritetsgrupper brukar ofta frågan om diskriminering och missgynnande av den gruppen vara ett ämne som dyker upp.
En sociologisk minoritet är inte nödvändigtvis en numerisk minoritet – den kan även inkludera vilken grupp som helst som är missgynnade i förhållande till en dominerande grupp när det gäller social status, utbildning, sysselsättning, rikedom och politisk makt. För att undvika förvirring föredrar vissa författare termerna ”underordnad grupp” och ”dominant grupp” snarare än ”minoritet” och ”majoritet”.
Inom socioekonomi hänvisar termen ”minoritet” vanligtvis till en socialt underordnad etnisk grupp (förstått i termer av språk, nationalitet, religion och/eller kultur). Andra minoritetsgrupper inkluderar personer med funktionsnedsättning, ”ekonomiska minoriteter” (arbetande fattiga eller arbetslösa), ”åldersminoriteter” (som är yngre eller äldre än en typisk arbetsför ålder) och sexuella minoriteter (vars sexuella läggning eller könsidentitet skiljer sig från den sociologiska normen).
Termen ”minoritetsgrupp” förekommer ofta tillsammans med en diskurs om medborgerliga rättigheter och kollektiva rättigheter som fick framträdande plats under 1900-talet.
Medlemmar av minoritetsgrupper kan ibland utsättas för särbehandling i det samhälle de lever i. Denna diskriminering kan vara direkt baserad på en individs upplevda medlemskap i en minoritetsgrupp, utan hänsyn till individens personliga prestationer. Det kan också förekomma indirekt, på grund av sociala strukturer som inte är lika tillgängliga för alla, men så behöver absolut inte alltid fallet vara.
Den amerikanske sociologen Louis Wirth (1945, s. 347) definierade minoritetsgrupper som ”en grupp människor som på grund av sina fysiska eller kulturella egenskaper utpekas från de andra i det samhälle de lever i för särbehandling och ojämlik behandling, och som därför betraktar sig själva som föremål för kollektiv diskriminering”.
Samhället skapar en sådan kategorisering objektivt, baserat på en individs fysiska utseende eller beteende. Det är viktigt att notera att termen ”minoritet” inte bara är ett statistiskt mått på gruppmedlemskap utan snarare kategoriskt.
Individer som uppfattas som uppvisande beteenden som är karakteristiska för en viss minoritetsgrupp tilldelas titeln ”minoritet”. Individer som är medlemmar i minoritetsgrupper är i allmänhet befriade från rösträtt, har liten eller ingen social makt och lever på uppdrag av avgörande majoriteter.
Vi kan kategorisera minoritetsgrupper i fyra breda typer.
1. Etniska minoriteter:
Termen etnicitet”hänvisar till en distinkt typ av social identitet. Medan en del kan definierar individer baserat på fysiska egenskaper som hudfärg och ansiktsstruktur, pekar ”etnicitet” framförallt på ett delat arv, språk och till och med kultur. Etniska minoriteter finns i nationalstater över hela världen; dock bestäms de inte alltid av uppenbara numeriska skillnader. Som nämnts tidigare används termen ”minoritet” ofta för att hänvisa till grupper som saknar social eller politisk makt. Till exempel ägde de mörkhyade i Sydafrika under apartheid den numerära majoriteten i nationalstaten; dock utsattes de fortfarande för institutionaliserad rasism av den vita minoriteten.
Etniska minoritetsbefolkningar i vilken region som helst är vanligtvis nomadbefolkningar, nyligen invandrade eller ursprungsbefolkningar. De mest typiska exemplen på etniska minoriteter skulle vara aboriginernas och stambefolkningen i tidigare koloniserade nationer. Aboriginaustraliensare, indianer i USA och maorierna i Nya Zeeland är några sådana ursprungsgrupper som har fått status som minoriteter.
2. Köns- och sexualitetsminoriteter
Dessa hänvisar vanligtvis till grupper som identifierar sig som medlemmar i HBTQ+-gemenskapen och inkluderar personer som identifierar sig som transpersoner, icke-binära kön, homosexuella, bisexuella, etc.
I vissa samhällen anses kvinnor också vara en minoritetsgrupp trots sin numerära styrka p.g.a. deras status som en förtryckt grupp. Människor med icke-normativa köns- och sexuella identiteter har historiskt sett nekats lika rättigheter och skydd enligt lagen. Medan det västerländska samhället har arbetat för inklusivitet under det senaste århundradet, har österländska kulturer först nu börjat delta i samtal som erkänner icke-normativa identiteter.
3. Religiösa minoriteter
Minoritetsgrupper definierade av religion är de vars religiösa identitet tecknas av en numerärt svagare del av samhället och skiljer sig från majoriteten av befolkningen som ofta har makten. Medan flera nationer över hela världen tillåter sina medborgare friheten att utöva den religion de själva väljer utan diskriminering, finns det andra som Myanmar och Kina som begränsar sådan frihet genom kulturell fördom.
Till exempel erkänns de uiguriska muslimerna i Kina och rohingyaerna i Myanmar som minoritetsgrupper. Som ett resultat har de blivit utsatta för bedrövlig institutionaliserad diskriminering, orättvisa, misshandel och fasa i sina respektive stater.
4. Människor med funktionshinder
Trots att det är en hett omdiskuterad fråga har personer med funktionsnedsättningar – fysiska eller psykiska – visat sig utgöra den största minoritetsgruppen globalt, med över en miljard människor som lever med någon form av funktionshinder.
Neuropsykiatriska störningar, känselnedsättningar, förlust av fysisk rörlighet etc. betraktas som orsaker till funktionsnedsättning.
Människor med funktionsnedsättning missgynnas inte bara av sina funktionsnedsättningar utan också av samhället. Människor med funktionsnedsättning löper en högre risk att utsättas för våld, katastrofer och fattigdom och måste därför beaktas enligt lagen.
Problem som minoriteter möter
Svårigheterna för medlemmar av minoritetsgrupper är trefaldiga – sociala, ekonomiska och politiska. För det första måste medlemmar av minoritetsgrupper brottas med idén om social identitet. Det blir utmanande för dem att bana en väg för sig själva i ett samhälle som styrs av en majoritet med uppenbart olika sociala, kulturella och beteendemässiga metoder.
Deras identitetskälla, som är deras sätt att navigera i världen, blir också en orsak till diskriminering och orättvisa. Dessutom berövas minoritetssamfundet ständigt lika möjligheter till utbildning, sysselsättning, hälsovård och social välfärd. Sådan ojämlik behandling fungerar som ett hinder för social rörlighet och en värdig tillvaro. Dessutom blir social och ekonomisk otrygghet vardag i minoriteternas liv.
Deras svaga numeriska närvaro och deras oförmåga att få tillgång till lika möjligheter för tillväxt och välbefinnande blir en källa till oro och sårbarhet. Sådan marginalisering leder också till att minoriteternas fysiska och psykiska hälsa försämras.
Syndabocksteorin inom psykologi hänvisar till tendensen att hålla någon annan ansvarig för sina egna problem. När det tillämpas på sociologi kan vi se att sådan syndabock ger upphov till fördomar och diskriminering gentemot den grupp eller person som ställs till svars.
Syndbock är en utbredd företeelse bland minoritetsgrupper. Majoritetsgrupper förskjuter ofta obefogad aggression till underordnade grupper. Adolf Hitler är kanske det mest kända exemplet som är skyldig till en sådan handling under 1900-talet. Han skyllde på den judiska befolkningen för Tysklands sociala och ekonomiska kamp och drev följaktligen ett etniskt folkmord mot judarna. Syndbock är också den främsta orsaken till fientlighet mot invandrare.
I en värld där vår sociala identitet är intrikat kopplad till vår förståelse av Jaget och hur vi ser och uppfattar våra sociala och fysiska miljöer, blir det absolut nödvändigt att engagera sig i diskurs om minoriteters rättigheter och friheter.
Förnekandet av möjligheter och förtrycket av individer som härrör från fördomar och stereotyper har farliga konsekvenser för samhällen. Att utbilda oss själva om minoriteternas svåra situation och de faktorer som påverkar sådan diskriminering är det första steget till att förändra berättelsen kring underordnade grupper.
