Vi moderater vill förändra och förbättra

Inget nytt under solen

I alla tider har människor rört sig över jorden. Ibland för att söka skydd, ibland för kärlekens skull eller för att helt enkelt skapa sig en bättre framtid. Det som skiljer då från nu är att det går lättare att resa längre och de moderna samhällena har blivit mycket mer komplicerade. Svårare att få tillgång till och svårare att förstå

I grunden är dock rörlighet utvecklande. Det som nu har blivit dess baksida är när många kommer till samhällen där de helt enkelt inte blir delaktiga.

Ett annat försvårande inslag är terror och när dessa utnyttjar vårt öppna samhälle. Detta nya måste vi förhålla oss till och inte vara blåögda.

 

Tillfällig paus

Sverige behöver en långsiktig migrations politik. Vi skall ge människor skydd, men hänsyn måste också tas till Sveriges förutsättningar och vår situation. Vi kan inte blunda för det stora flyktingmottagandet under 2015, det vore naivt. Vi behöver en lagstiftning som ger förutsättningar för en tillfällig paus i mottagandet av asylsökanden. När en sådan är på plats bör kvotflyktingar och asylsökanden som kommer direkt från tredjeland tas emot. Övriga som kommer från säkra länder bör direktavvisas

 

Vi i Sverige har valt en reglerad invandring.

Därför är det viktigt att reglerna understödjer en långsiktig migrations politik. Det är därför nödvändigt att tidsbegränsade uppehållstillstånd blir huvudregel. Det blir både en anpassning till övriga EU och faktiskt mer logiskt……..först tidsbegränsat och sedan permanent.

En stora utmaningen är att sätta fokus på att den asylsökanden så fort som möjligt ska arbeta och kunna försörja sig själv. En del i det är att de bör direkt vid ankomsten till Sverige få ett samordningsnummer och ett bevis på om de är undantagna från kravet på arbetstillstånd.

Har man ett arbete så kan man försörja sin familj vilket är viktigt. Därför bör det skärpta försörjningsstöd permanentas. Sverige är i ett läge med brist på allt från bostäder och skolplatser till lärare och socialsekreterare och med stora integrationsproblem, som kan leda till stora ekonomiska och sociala problem. Vi skall vara medvetna om att under åren 2016-2019 förväntas 300 000 ansökningar om anhöriginvandring. För tydlighetens skull har dessa inga skyddsskäl även om jag har stor förståelse att man vill leva med de sina.

 

Skuggsamhällen

Om vi inte skapar regler som är tydliga och skapar de rätta drivkrafterna finns det en uppenbar risk att många inte får tillträde till vårt samhälle utifrån varje människas olika förutsättningar. De riskerar då att leva i skuggan.

Skuggsamhällen är av ondo. Människor utnyttjas både som arbetskraft men riskerar också att i mycket större utsträckning utsättas för brott. Ingen människa förtjänar att leva så. Detta är ett samhällsproblem, som riskerar att blir större och större och som vi vet för lite om. Därför är det rimligt att en kartläggning av hur stort problemet är och i vad det mer exakt består av.

Som ett led i att minska skuggsamhället bör preskriptionstiden förlängas. Preskriptionstiden är den tid som måste ha gått innan en ny asylansökan lämnas in. Den är nu i Sverige 4 år och när det gäller beslut om avvisning eller överföring enligt Dublinförordningen endast 18 månader. En för kort tid ger incitament att hålla sig borta från myndigheter för att sedan kunna ansöka igen. Rimligt vore 8 år i Sverige..

 

Människosmuggling

Straffen för människosmuggling bör också skärpas väsentligt. De nu gällande straffsatserna står inte i proportion till brottets allvar. Ministraffet bör höjas från fängelse i sex månader till fängelse i två år. Förutom att det signalerar samhällets attityd mot brottet ger det samtidigt möjlighet för myndigheterna i större utsträckning än idag ges möjlighet att använda tvångsmedel. Det är nödvändigt för att dessa brott, om man vi lagföra huvudmännen, skall kunna lösas. Förundersökningarna är tids- och personalkrävande och utan tillräckligt polisiära resurser och effektiva tvångsmedel kommer, som nu, bara chaufförer och andra underhuggare att fastna i polisens nät.

 

Skillnad på JA och NEJ

För trovärdigheten och rättssäkerheten i asylsystemet är det viktigt att det är skillnad på ett JA och ett NEJ. Detta har jag sagt länge och jag vet att jag en av de första gångerna uttryckte det i riksdagens talarstol under budgetdebatten den 7 december 2012. Antalet som inte frivilligt kommer att lämna mellan 2017-2021 beräknar Migrationsverket till 70 000. I fjol verkställde Polisen 3 700. Under lång tid har polisen haft stora svårigheter med att verkställa utvisningar. För att göra skillnad måste samarbetet mellan berörda myndigheter förbättras. De som inte lämnar landet frivilligt måste hittas och om de sedan inte frivilligt lämnar utvisas. För att kunna utvisas måste man hittas.

Då vill jag påminna om debatten, som gick under namnet REVA, men som de facto var en inre utlänningskontroll. Media och många politiker i detta hus förfasade sig över hur polisen ”förföljde” människor pga av utseende. Vi var några få som försökte framhäva att det var nödvändigt inte minst i perspektivet att vi hade en fri förlighet inom EU. Vi talade dock för döva öron. Även om inga politiska beslut fattades så slutade Stockholmspolisen under en tid med dessa aktiviteter för att opinionstrycket blev för starkt. Man kan se vilken påverkan det hade på statistiken. 2012 genomförde polisen 42 000 kontroller och 2016 endast 19 000.

När nu det fruktansvärda inträffade på Drottninggatan har ropen på att se till att de som inte har rätt att vara i landet och inte frivilligt lämnar skall utvisas. Så nu har det helt plötsligt blivit mer än ok att genomföra en inre utlänningskontroll. Min reflektion är att ni som ondgjorde er så över polisens inre utlänningskontroll för ett par år sedan bör be dem om ursäkt…förutsatt att ni fortfarande inte tycker så.