Drottninggatan…och sen????

Det som hände på Drottninggatan var fruktansvärt. Oskyldiga människor dog, skadades och fick men för livet.  Det skakade om hela Sverige. Men utan att förminska det avskyvärda låt oss inte glömma det som dagligen händer i våra utanförskapsområden. Människor blir mördade, misshandlade och saknar all rimlig trygghet. Just nu känns det som det problemet inte finns längre. Efter det ofattbara som inträffade på Drottninggatan har regeringen nu agerat och kommer att satsa på polisen… . Men var var och är regeringen för att återinföra svensk lag på alla de ställen där de kriminella gängen styr. Det måste till ett terrordåd för att få regeringen att vakna.

För mig som började som polis ännu inte fyllda 21 och som har en polisiär identitet känns regeringen senkomna uppvaknade så där. För när jag som politiker engagerar mig för att ge polisen vettiga förhållande möttes jag av motstånd och att allt annat var viktigare. LO:s krav på höga nivåer på bidrag och ersättningar är viktigare än att ge pengar till polisen. Efter det fruktansvärda som inträffade i Stockholm står nu alla i kö för att hylla polisen. Det polisarbete kopplat till tragedin på Drottninggatan , som hittills gjorts, är beundransvärd men även varje minut, timme och dag görs beundransvärd polisarbete. Min poäng är att polisen, som är samhällets sista utpost, förtjänar uppskattning även i vardagen.

De problem vi nu ser i våra utanförskapsområden kommer att påverka Sverige mycket mer negativt, om inget görs, än det fruktansvärda som inträffade på Drottninggatan förra veckan. Vi behöver en regering som varje dag förstår att polisen, som är samhällets yttersta utpost, behöver stöd.

Vad händer när minnena från Drottninggatan inte är första sides nyhet längre…….?????