En lysande reform

Idag på utskottet hade vi besök av Försäkringskassan generaldirektör Dan Eliasson och en av hans medarbetare. En av de punkter de tog upp var hur sjukförsäkringen utvecklas. Det kan ju vara intressant att dyka lite djupare i den med hänsyn till den kastrofstämpel som oppositionen försökt sätta på reformen.

Om vi börjar lite med hur det var innan reformen. Över 740.000 svenskar var antingen i långtidssjukskrivning eller förtidspension. Av dessa var ca 200.00 långtidssjukkrivna. Detta i ljuset av att WHO beskrev det svenska folket som ett av världens friskaste. Alla insåg naturligtvis att något måste göras. Det gjorde även socialdemokraterna som tillsatte en utredare och det var på utredarens förslag som stora delar av refomen baserades på. När sedan oppositionspolitiken blev viktígare en att hjälpa människor att inte fastna i långa sjukskrivningar vände de på klacken och blev emot. Inte konstruktivt utan de använde alla ord som kan förknippas med kastrof.

Hur blev det då?

Nu har långtidssjukskrivningarna mer än halverats. Sjukpenningtalet (medelantal dagar per person) är nu 8 dagar och denna siffra innehåller även de som efter omförsäkring återvänt till sjukförsäkringen. Det är den lägsta siffran sedan 1995 och klart lägre än toppen i början av 2000-talet där siffran var 19 dagar. Om man ser på ett annat mått, sjukfrånvaron. Sjukfrånvaron av den arbetsföra befolkningen mellan 20- 64 år har  sjunkit från 6% i början av 90-talet till idag 2%. Från att ha toppat sjukfrånvaron i Europa ligger Sverige nu under medeltalet. All statisk pekar i rätt riktning.

Men bakom alla siffror finns det människor som nu har fått hjälp tillbaka till arbete och försörjning. Det finns många barn som nu slipper att leva i hushåll med allt för små marginaler. Och Sverige har mer arbetade timmar för att finasiera vår välfärd.

Det är denna reform som oppositionen kallar kastrof när det istället är en lysande reform. Vet hut!!!!

Kommentera