Rörlighet utvecklar

Igår den 18 april hade vi ett semininarium i riksdagen om cirkulär migration med fokus på diaspororna. Fattade du det?????? Nej kanske inte men jag skall förklara.

En cirkulär migrant är en person, som varit bosatt i minst två länder och i samband med att han eller hon  flyttat passerat en gräns minst två gånger. Så en utrikesfödd person kommer till Sverige och sedan lämnar Sverige. Eller en svenskfödd person som lämnar Sverige och sedan flyttar tillbaka.

Diaspora är människor från ett land och som bor utomlands. Exempelvis alla irakier i Sverige utgör den irakiska diasporan här i Sverige.

Det faktum att människor rör sig över gränserna skapar utveckling. På slutet av 1800-talet lämnade många svenskar Sverige och åkte till Amerika. Cirka 30% av dem återvände till Sverige. Många av dem tog då med sig sina erfarenheter från Amerika och eftersom många var smålänningar skapades så småningom den s.k. Gnosjöandan. Så Gnosjöandan är ingen småländsk gen utan ett resultat av människors rörlighet.

Av Sveriges befolkning är 14% utrikesfödda, 250 tusen svenskar bor utomlands och 170 tusen utrikesfödda som tidigare bott i Sverige. Deras sammanlagda antal är någonstans mellan 1, 5-2 miljoner. Människor som har andra erfarenheter, känner andra människor och kulturer. Svensk forskning visar om 12 000 fler människor från ett visst land kommer till Sverige ökar exporten till det landet med 7 miljarder kronor och importen med 10 miljarder kronor. Som ni förstår så skapar människors rörlighet en positiv utveckling på flera plan.

Vad är då inte mer naturligt än att vi verklighen utnyttjar denna mänskliga resurs…..men det är det vi inte gör. Alla, både invandrade utrikesfödda som svenska återvändare, beskrivet istället ett totalt ointresse  att ta del av deras erfarenheter och till och med ibland ett tydligt avståndstagande. Så snabbt lär de sig vara tysta. Det är slående vad lika de svårigheter är som möter en invandrade utrikesfödd och en hemvändande svensk.

Det var denna problematik som seminariet kretsade runt. Eller som den polskfödde författaren Andrzej Olkiewicz, som för övrigt talade på seminariet, skrev i sin bok ”Konsten att vara invandrare”–Många av oss lämnar vårt land därför att vi känner oss som främlingar hemma..sedan blir vi främlingar i det nya landet och vid återkomsten till fosterlandet efter lång bortovaro är vi främlingar igen..fast annorlunda.

Detta är allas vårt ansvar att ändra på

Kommentera