Sjukförsäkringen hade blivit en farlig återvändsgränd

Igår i Fredriks utfrågning poppade sjukförsäkring upp i debatten. Det har varit ganska tyst om den ett tag. Exemplet som föredrogs var den nu välkände läkaren som slagit ihop sina påsar med (s). Idag har (s) presskonferens om denne läkares fall och pressmeddelandet för detta gick ut några minuter innan Fredriks utfrågning började. Som gammal konstapel tror jag inte riktigt på slumpen utan vi kan konstatera att oppositionen vill ha upp sjukförsäkringsfrågan på valrörelsebanan. Låt oss inte luras till det utan vi skall, som många redan sagt, tala om våra frågor:Jobben, jobben……… jobben.

Men för att ni  inte skall bli osäkra om någon för sjukförsäkring på tal skulle jag vilja skicka med lite tankar från mig om sjukförsäkringen.

Förändringarna i sjukförsäkringen var den absolut viktigaste och mest humana åtgärd som alliansregeringen genomfört. Innan fungerade det på typiskt (s) manér genom att bara betala ut bidrag och på så sätt klarade  sig från dåligt samvete. När sedan statistiken med de alltför många långtidssjukskrivningarna började bli för politiskt besvärande förtidspensionerade man istället undan en massa människor. Unga som  äldre drabbades och förlorade möjligheten att någonsin komma tillbaka till arbete och gemenskap. Möjligheten till rehabilitering och stöd från Arbetsförmedlingen rycktes bort och istället kom 64% av din tidigare inkomst. Dålig ekonomi och utanförskap gjorde människor än sjukare och ökade risken med upp till sju gånger högre att gå en förtidig död till mötes. En nära och kär anhörig till mig fick sin ”dom” vid 23 års ålder. Vid en ålder där normalt 42 år av arbete ligger framför dig innan ålderspension. (S)jukförsäkring hade blivit ett farlig återvändsgränd.

När  utredaren, som utsågs av Perssons regering,  och tidigare socialdemokratisk statsrådet  Anna Hedborg  var klar med den  utredning som låg till grund för förändringarna i sjukförsäkringen var två bärande delar i förslaget: tydliga tidsgränser (rehabiliteringskedjan) inom försäkringen och ett tydligt avslut (30 mån). LO har haft liknande synpunkter och skrev en rapport någon gång 2005 där de bl.a. föreslog ett tydligt avslut på sjukförsäkringen. Den rapporten föreslog 14 månader. Behöver jag tillägga att LO:s minne är kort.

Därför ändrades sjukförsäkringen från långa passiva sjukskrivningar till aktiva åtgärder. Tydliga tidsgränser för när olika åtgärder senast skall vidtagas av den enskilde, arbetsgivare och Försäkringskassan. Hela tiden tittande efter det friska och hjälp att komma tillbaka till arbete. Sjuka människor skall naturligtvis var sjukskrivna och få all tillgänglig hjälp att tillfriskna. När Försäkringskassan tittade på gruppen cancersjuka kunde man inte se någon skillnad före respektive efter riksdagsbeslut.

Flera tusen människor har nu gått från sjukskrivningar eller förtidpension till arbete eller påbörjat vägen dit. En väg som i många fall kan vara lång. Antalet långtidssjukskrivna har sjunkit från 200 000 till 100 000, med andra ordhalverats, och  100 000 förre är förtidpensionärer.

Alliansregeringen har sett människor som (s) gömde undan. Vem är det som egentligen skall stå till svar?

Kommentera