Blandat är bäst

Det har redan på mindre än ett dygn skrivits spaltmeter om vad en moderat sa om ett socialdemokratiskt statsråd. Det kommer jag inte att göra, men för tydligheten skull  var det uttalande TOTALT OACCEPTABELT.

Jag skrev igår på min blogg om hur det ibland brister i kommunikationen mellan politiken och väljarna. De kommunicerar på olika språk och riskerar därför att tala förbi varandra.

Den andra och viktiga beståndsdelen, förutom språket, är avsändaren. Om en väljare kan identifiera sig med en politiker är budskapet lättare för väljaren att förstå. Med min bakgrund som polis kan jag med fördel kommunicera med poliser. För det första finns det en positiv  inställning för jag är en av dem och för det andra kan jag det polisiära språket. Alltså de nyanser som ryms inom ett språk men lite skiljer sig mellan olika gruppers sätt att uttrycka sig.

För att ett politisk parti skall nå sina väljare måste partiföreträdarna spegla sina väljare. Vi moderater är ett stort parti som vill bli större. Vi måste därför vinna terräng i alla väljargrupper…unga, gamla, föräldrar, yrkesarbetande, pensionärer, storstadsbor, människor i glesbygd….ja listan kan göras längre.

Hur ser då de moderata politiska företrädarna ut. Tar vi ett titt på den moderata riksdagsgruppen är den i förhållande till våra väljare mycket ung. Framför allt riksdagsgruppens tunga företrädare. När detta är sagt vill jag också säga att det är mycket kompetenta personer…..pålästa, hård arbetande och duktiga debattörer. De är förutom att de är relativ unga och duktiga inte sällan sprungna ur tätbefolkade områden och nästan alltid med en gedigen bakgrund i Moderat Ungdomsförbundet. Moderata Ungdomsförbundet är en gedigen politikerskola.

Baksidan av en sådan, relativt ensidig rekryteringsbas, är att det är få som kan identifiera sig med dem. En annan är att det finns andra gedigna politikerskolor som t.e.x. kommun- och landstingspolitiken, arbetslivet eller helt enkel livserfarenhet oberoende av var.

Det kan uppstå ett problem för ett parti som har alldeles för många med samma bakgrund. Det att de inte avspeglar väljarkåren har jag redan nämnt men även att det finns en risk att det kan utvecklas beteende som accepteras i den gruppen men inte i andra grupper. Därför är ingen grupp mer lämpade än den andra utan det är mixen som är framgångsfaktorn.

På detta områden måste vi moderater var vaksamma för det finns en tendens om en likriktning av våra tunga företrädare. Ett framgångsrikt och stort parti måste innehålla väljare och företrädare för samhällets alla delar.

Förnuft i all ära

Ja så har vi ett resultat…………….nej inte Melodifestivalen utan det amerikanska presidentvalet. Det har redan skrivits spaltmeter om det och naturligtvis om vad som nu kommer att hända. Jag måste säga att jag känner en oro både ur ett ekonomiskt perspektiv men framför allt ur ett säkerhetspolitiskt perspektiv. Det som Trump basunerade ut i valrörelsen var både skrämmande och oroväckande. Ingen kan förutse framtiden men jag finner ändå lite ro i uttalandet ” Amerika har haft galna presidenter förut och det har fixat sig”.

Det som fascinerar mig är hur ett sådant ad hoc budskap kan få sådant genomslag. Påminner i mångt och mycket om Sverigedemokraternas budskap vad gäller form. Alltså riktade budskap till en mängd olika grupper utan att utgöra en helhet. Vi kan se snett på det och lite nedvärderande åse det, men röster ger det. Vi mer etablerade partier har inte lyckats hitta nyckel till många väljares hjärta. En tes kan vara att vi har den politiska helhet som krävs för att leda ett land men det helhetsbudskapet är svårt att greppa för den enskilde. Våra budskap baseras på den politiska helheten och blir då heller inte greppbara.

Vägen till framgång kan då inte vara att närma sig varken Trump eller SD:s teknik. Deras politik eller brist på politik saknar den helhet som ett lands ledning behöver för att föra en framgångsrik politik, så låt oss inte falla i den fällan. Däremot är det en rimlig tes att börja ”i hjärtat ” på våra väljare. Skall våra budskap förstås och tas emot måste känslan eller känslorna väckas. Vår uppgift blir därför att utifrån det politiska helheten skapa känslomässiga argument och vice versa utifrån känslomässiga åsikter bygga den politiska helheten.

Förnuftet i all ära men utan att det ”känns” bra får vi inte deras röster.

Min KU-anmälan mot statsrådet Ygeman

Det är viktigt att statsråd inte lägger sig i myndighetsutövning. Eftersom jag har lång erfarenhet som polis att fatta myndighetsbeslut vet jag att det inte sällan, när kritik uppkommer, har de som kritiserar ofta inte hela det beslutsunderlag, som man som beslutsfattare har. Därför reagerade jag på Ygemans uttalande i en teveintervju och anmälde honom till KU

I anmälan anförs bl.a. att Anders Ygeman kommenterar att en person som var misstänkt för flera allvarliga brott 25 inte begärts häktad av åklagaren och att inrikesministern gör uttalanden om åklagarens bedömning av skälen för häktning.

Här är citatet från intervjun som jag reagerade mot. ”Jag tycker att polisen i Kista gjorde ett riktigt bra jobb, sen har ju åklagaren beslutat att inte häkta personen i väntan på domstol. Det kan man ju med tanke på hur återfallsfrekvensen har varit ifrågasätta”.

Efter KU:s granskning kom de fram till nedanstående slutsats:

” Genom att ifrågasätta åklagarens beslut att inte göra en framställning till tingsrätten om att en person skulle häktas utan i stället försätta personen på fri fot, har Anders Ygeman uttalat sig på ett sätt som kommer i konflikt med syftet i 12 kap. 2 § regeringsformen. ”

 

Sverige håller i taktpinnen

I förra veckan besökte jag Gränspolisen i Skåne för att på plats lära mig mer om hur gräns-  och id kontrollen mellan Sverige och Danmark fungerar. Jag hade sällskap med min skånske riksdagskollega Anders Hansson.

Vi träffade chefen för Gränspolisen Leif och några av hans kollegor. Med min polisiära bakgrund är det även trevligt att bara träffa poliser och snacka lite polisiär skit. En gång polis alltid polis och det behövs inte många meningar innan samhörigheten finns där. Vi fick målande beskrivningar på den kaosartade tiden i månadsskiftet oktober /november när antalet asylsökande låg upp emot 10 000 per sjudagar. Nu kommer det ungefär 500 per sjudagar. Den myndighet som tydligast stod pall var just polisen. Skälet till det är att den alltid navigerar händelsestyrd så det oförutsedda är normalt. Däremot sviktade kommunerna och Migrationsverket betänkligt. Polisen tydliga budskap var att ett migrationstryck 2016 likt det året före kommer att få delar av samhället att kollapsa.

Hur fungerar nu kontrollerna? BRA är den korta sammanfattningen. Polisen gränskontroller har fått struktur och resenärerna har också lärt sig. Det är marginella förseningar. Däremot är inte gränskontrollerna heltäckande eftersom många av de tjänstgörande poliserna inte är specialister på utlänningslagen, vilken är en komplicerad lagstiftning. Det poliser som förstärkt har fått en kort instruktion av det mest basala.

På kvällen åkte jag över till Köpenhamn med tåg och vände sedan åter mot Sverige för att på ort och ställe uppleva både id-kontrollen såväl som gränskontrollen. Id-kontrollen tar sitt avstamp i transportörsansvaret vilket innebär att transporttören är ansvarig för att de personer de transporterar, i detta fall till Sverige, skall ha godkända identitetshandlingar. Det innebär att det är ingen kontroll som en myndighet utför. Men den utfördes på en effektivt och kontrollerat sätt på järnvägsstationen under Kastrups flygplats.

När jag sedan åkt över ( eller egentligen under ) Öresundsbron utfördes gränskontrollen av svensk polis vid stationen på Hyllie. Den gick smidigt tillväga och förseningen var obetydlig. Bilden av dålig stämning och irriterade passagerare stämde verkligen inte. Det var något som polisen också poängterade. 9 av 10 är nöjda men det är den 10 som media vill tala med. Det är helt enkelt en falsk bild som media spridit….inte helt ovanligt.

Skulle vi avsluta kontrollerna skulle Danmark skulle göra detsamma vid gränsen mot Tyskland. Direkt skulle  många av de hundratusentals flyktingarna som befinner sig i Tyskland bege sig norrut vänligen vidarevinkade av dansk polis och hamna hos oss. Så polisens tydliga budskap till mig som riksdagsledamot är att Sverige håller i taktpinnen, vi bestämmer nivån helt enkelt

Så min slutsats är att dessa kontroll måste vara kvar inom överskådlig framtid och kompletteras med direktavvisningar. Kommer en asylsökande från Danmark eller Tyskland då är det ställ utom allt tvivel att de kommer från ett säkert land och då måste de vändas på. Detta kan göras utan att man gör avkall på asylrätten. Sverige behöver helt enkelt en PAUS.

 

Kvala in i välfärdssystemen…ett måste???

Hösten har totalt dominerats av migrationsfrågan. Antalet asylsökanden har nu kraftigt minskad. Det har sin grund i att det dåliga vädret gör att färre tar sig till Europa. Sverige har infört gräns- och ID-kontroll och som en följd av dessa åtgärder har flera länder däribland Danmark och Tyskland också infört åtgärder i restriktiv riktning. Vi moderater tycker det är bra med gränskontroll, men ansåg att det fanns brister i det förslag om ID-kontroll , som regeringen införde. Det moderata förslaget om direktavvisningar, när det är ställt utom allt tvivel att en asylsökande kommer från ett säkert land, har ännu inte vunnit gehör. Det är dock helt uppenbart att Sverige behöver en paus i flyktingmottagandet. Vi lär även framgent behöva återkomma till asylmottagandet även om det just nu är lite lugnare på det området.

En än större utmaningen på sikt är att skapa vägar in i det svenska samhället för de som får sin ansökan om asyl beviljad. Exakt hur många av de 163 000, som kom förra året och som kommer att beviljas uppehållstillstånd, vet vi naturligtvis inte nu. Men många kommer de att bli.

Det vi vet är att dessa människor måste komma i arbete, lära sig språket och lära sig leva enligt svensk lag. Det sist nämnda är ju högaktuellt med den senaste dagarnas avslöjande om sexuella trakasserier mot kvinnor.

En fråga som inte så ofta diskuteras i detta sammanhang är hur vi med ett högt migrationstryck långsiktigt kan säkra våra välfärdsystem och se till att de inte skapar sådan effekter så det försvårar möjligheten att komma i arbete. Alltså att skillnaden mellan att uppbära olika bidrag och att jobba är liten eller t.o.m. obefintlig.

Jag har blivit mer och mer övertygad om att vi måste skapa regler som gör att människor måste kvala in i de olika välfärdssystemen. Jag tro att de skulle öka acceptansen för fler nyanlända. Det som i detta sammanhang också bör övervägas är om inte samma regler bör gälla alla i Sverige. Nyanlända och våra ungdomar har i mångt och mycket samma problem till det första jobbet. Så kanske måste man ha arbetat något eller några år innan man har full tillgång till våra välfärdssystem. Det är säkert mycket delikata och svåra frågor som måste lösas men att undvika att lyfta på den stenen kan vi inte göra.

 

Mitt anförande i migrationsdebatten

 

Dagen debatt om UO8 är annorlunda än tidigare år. Nu under hösten har läget konstant ändras hela tiden och de känns mycket osäker att kunna förutse hur denna budget står sig 2016. Det jag med säkerhet kan konstatera är att den kommer att behöva kompletteras med nya beslut och troligen under tidspress. Men i tider som dessa låt oss inte glömma de beslut som är långsiktiga. Framtiden kommer ju till oss med säkerhet.

 

Jag tänkte beröra innehållet i våra moderata motioner.

Det som i motionskrivandets stund hade direkt budgetpåverkan var att skapa möjlighet för billigare boende för ensamkommande barn, kartläggning och språkundervisning redan under asylprövningen och att gå från permanenta tillstånd till tillfälliga tillstånd. Redan här kan vi se att vi moderater har initiativet och är villiga att ta ansvar. Nu har de tre förslag jag nämnde en majoritet bakom sig i riksdagen.

Det stora antalet flyktingar som nu anländer kommer att kräva många och svåra ställningstagande av oss i riksdagen, både av majoritet och opposition, men huvudansvaret faller på regeringen. De har ansvaret att styra landet och detta tål att påpekas.

Har förståelse för att det på migrationsområdet nu är mycket svårt och komplext men kan inte säga att regeringen direkt rosat marknaden.

Vi i Sverige har en lång tradition att ge människor i behov av skydd…. skydd. Den bygger på vilja men också ingångna konventioner, som Genevekonventionen och Europarådets konvention om mänskliga rättigheter. Det måste framgent också vara basen i vårt agerande.

 

I år har det till Sverige kommit 149 000 asylsökanden, varav 32 000 ensamkommande barn. Sedan 2011 rör det sig om 350 0000 asylsökande. Detta är en stor utmaning och som kommer att påverka oss under lång tid.

Jag har, tror jag, för 10 året i rad sagt att det måste vara skillnad på ett JA och ett NEJ. Det innebär att vi måste fokusera mycket mer på återvändandeprocessen.

Migrationsverket, Polisen och Kriminalvårdens transportscentral, som är centrala i ett effektivt återvändande, måste samarbeta än bättre och effektivare. Idag finns hos polisen 22 000 avvisningsbeslut överlämnade av Migrationsverket. Arbetet med detta måste intensifieras

 

Vi moderater anser att missbruket med svenska pass måste stävjas. Det kan inte vara rimligt att 70 000 giltliga svenska pass är förlustanmälda. Den rimliga åtgärden borde vara att kraftigt begränsa möjligheten att få ut flera pass.

En yrkeskår som har det bra är människosmugglarna. Det finns mycket pengar att tjäna och risken att åka fast är liten. Därför måste straffsatserna för dessa brott kraftigt skärpas. Längden av påföljden styr vilka verktyg de brottsvårdande myndigheterna kan använda.

Eftersom min familj är oerhörd betydelsefull för mig förstår jag mer än väl om de som kommit till Sverige vill få hit sin familj så fort som möjligt. Kravet på att försörja sina anhöriga blev för urvattnat p.g.a. alla undantag. Inte ens 1 % berördes. Att ställa krav på att anknytningsperson skall kunna försörja sin familj är mer än rimligt. Det är ett sätt att prioritera de som har behov av skydd framför de som inte har det.

 

Många av de beslut, som måste tas, för att hantera dagens situation kommer att behövas ta av Sverige som enskilt land. Att tro att EU, på kort sikt, kan fixa det är inte realistisk. Däremot är det helt nödvändigt att fortsatt driva frågor inom ramen för den Europeiska Unionen.

En viktig frågorna i EU sammanhang är relation och avtal med ursprungsländerna och EU. Här är EU en stor och viktig samtalspartner för många länder och därmed troligen en partner som sätter betydligt större avtryck än om lilla Sverige enskilt skulle gör det.

Schengen samarbetet står och faller med en effektiv gränskontroll. En gränskontroll som kan kombinera ett värnande av asylrätten och ett behov av kontroll på vilka människor som kommer till våra länder. Det är rimligt att man regelmässigt kontrollerar passen vid gränsövergång vid Schengens yttre gräns och använder de tekniska möjligheter som finns med bl.a fingeravtryck.

Ett annat område i EU sammanhang är naturligtvis att få tillstånd en omplaceringsmekanism. Detta om vi vill behålla den fria rörligheten inom EU

Sverige är nu det sista landet som bokstavligen följer Dublinförordningen och då måste vi, efter att under år påpekad detta, tala ett språk som förstås. Eftersom registreringen inte görs i första asylland som det var tänkt innebär det i praktiken att Dublinförordningen inte går att tillämpa.

Mot den bakgrunden föreslår vi att de personer som anländer till Sverige utan att ha registrerats på vägen genom EU skall kunna avvisas vid gränsen. Det är alltså inte en fråga om att bryta mot asylrätten utan en fråga om vilket land som skall pröva asylansökan. Alltså det första säkra landet. Så kommer en människa med färjan från Tyskland eller över Öresundsbron då menar jag att det är ställt utom allt tvivel att den personen har passerat ett eller flera säkra länder. Därmed får Sverige den tillfälliga paus som är nödvändig för ett långsiktigt hållbart flyktingmottagande och för att vi ska kunna ges möjlighet att anpassa vår lagstiftning till andra jämförbara länder.

 

Jag känner oro över det läge vi är i.

Dels över de åtgärder regeringen presenterade förra veckan inte räcker till. De senaste sju dagarna har 5679 personer anlänt till Sverige. Det motsvarar en årssiffra på 295 000. Det är brist på behandlingshem och skolplatser. Kommuner och myndigheter vittnar om att viktig verksamhet inom sjukvård och socialtjänst trängs undan till följd av det stora tryck myndigheterna redan idag är under.

Dels över att regeringen inte verkar vilja förhandla på samma sätt som gjordes i de förra migrationssantalen. Tolkningen är ingen annan än att man nu är i ett totallåst läge efter en förhandling mellan (s) och (mp) att man inte mäktar med att förhandla med oss övriga partier

 

I all detta vill jag avsluta med att vi moderater tror på rörlighet över gränser. Att det är befruktande både för de människor som kommer och för oss som lever och bor här. Befruktande för Sverige som land och det landet personen kommer ifrån. När Alliansregeringen åter öppnade dörren för möjligheten att komma till Sverige för att arbeta var det ett stort och viktigt steg. Denna dörr måste hållas öppen. Naturligtvis skall de lagar och regler som gäller i Sverige hållas.

Is it NOT

Is it NOT. Nej det är inte en Islamisk stat utan ”Islamisk” terrorism.  Ord leder tanken så använd inte IS för det leder tanken till en stat. En  stat har vanligtvis lagar och  regler som bygger på respekt för människor och människors värde. Därför bör vi använda IT..”islamska” terrorister.

Det finns inga ord för att riktigt tydligt beskriva det avskyvärda som utspelade sig i Paris i fredags men det är då viktigare att nogsamt reflektera och dra kloka slutsatser.

Det första är att de som utförde dessa gärningar är terrorister och använder en religion för att rättfärdiga sina handlingar. Vi måste därför nogsamt skilja på terrorister och islamister. Många som nu kommer till Europa och Sverige är islamister och flyr från  just IT (IS).

Men vi i Sverige skall heller inte vara naiva för det som hände Paris kan också hända i Uppsala eller någon annan svensk stad. Vi fick för några dagar sedan äntligen en gränskontroll på politiskt initiativ från oss moderater. Polisen hade då upprepade gånger sagt att det är många som kommer hit men alla söker inte asyl. Alltså kan man krasst utrycka att vi har ingen koll på vilka som finns i landet.  Det är oroande och blir inte bättre av att vi har en handfallen regering. Gränskontroll är inget verktyg för att hantera hur många som kommer till ett land utan ett försöka ha koll på vilka som kommer.

Men mer måste göras. För ett drygt år sedan skrev min kollega Annika Engblom och jag en motion där vi krävde en skärpt lagstiftningen och försvåra för människor som bor i Sverige och som reser för att deltaga i IT:s aktiviteter. Det börjar hända lite på det området men med den trögheten som regeringen agerar blir allt för sent.

Vi måste också snarast vidtaga åtgärder för att strama åt hanteringen med våra svenska pass. Det kan inte vara rimligt att man kan ansöka om obegränsat antal pass. Just nu finns det uppemot 70.000 svenska pass förlustanmälda. Svenska pass är det pass som används mest vid brottsliga  handlingar av alla EU:s medlemsstater pass.

Ett annat område som måste skärpas och stramas upp är lagstiftning avseende människosmugglare. Människosmuggling i är i dagsläget en lukrativ och relativt ofarlig verksamhet. Vi har i Sverige över 20 aktiva smuggelnätverk. Med stor sannolikhet döljs där en mix av smuggling av flyktingar, vapen, narkotika och presumtiva terrorister.

Avslutningsvis är det nu än mer viktigt att inte låta IT segra. Rädsla är vad de vill skapa. Så låt oss inte hemfalla åt att stänga dörren och tala siffror. Låt oss istället vidtaga åtgärder för att minska trycket av flyktingar till Sverige. Det är enligt mig en stor skillnad på att säga att vi kan inte ta emot mer än x antal och att vidtaga åtgärder för att bättre fördela flyktingar mellan EU:s länder. I det första fall är man beredd att stänga dörren för människor i behov av skydd och i det andra fallet istället låta människor få skydd i ett annat EU-land. Det är i detta sammanhang viktigt att se till att Dublinförordningen upprätthålles. Alltså att det första säkra land en flykting kommer till skall ge skydd. När nu Dublinförordningen inte fungerar kan vi i Sverige inte stillatigande se på och vara det enda landet som följer den. Därför är det rimligt av vi avvisar människor som bevisligen kommer till Sverige från ett annat EU-land. Det som också bör göras är att komplettera Dublinförordningen med en ordning för att omfördela flyktingar mellan EU-länderna.

Detta och mycket annat måste regeringen göra…..har tyvärr mina dubier om att den inte förmår.

121 tydliga bevis

Under den senaste tiden har mycket av den politiska debatten handlat om decemberöverenskommelsen och vem är oppositionen. Ett parti, Sverigedemokraterna, hävdar att de är de enda. Men ack så fel de har.

Under detta riksdagsår har riksdagen gjort 121 tillkännagivanden. Riksdagen har alltså talat om för regeringen vad den skall göra. Alla dessa tillkännagivanden har alliansstämpel som avsändare.

Här är ett axplock ur denna flora av tillkännagivande:

Översynen av Arbetsförmedlingen skall återupptas

Öka antalet lokala poliser

Hindra fortsatt färd ( klampning )längre tid än 24 timmar

Skärpta straff för människosmuggling

Utöka straffbarheten vid deltagande i en väpnad konflikt i en terrororganisationen

Återkomma med förslag på en 10 årig grundskola.

Med andra ord driver alliansen en hård och tydlig opposition mot Löfvéns handfallna och näst intill lamslagna regering. Tydligt opposition är första stegen på väg mot en alliansregering och Sveriges första statsminister. En alliansregering som kommer att vara väl förberedd och med en politik som vuxit fram ur partiernas utvecklingsarbete. Det kommer att bli bra…..väldigt bra

Is i magen

Fortfarande diskuteras Decemberöverenskommelsen, men länsförbund efter länsförbund sluter nu upp bakom den.

Ett av argumenten för överenskommelsen var att vi som parti behövde göra vår hemläxa. Detta på uppdrag av våra väljare..eller rättare sagt våra presumtiva väljare som mycket tydligt vid valet skickade budskapet…..gå hem och gör om.

Igår levererad Elisabeth Svantesson, som leder den grupp jag ingår i, ytterligare förslag på migrations- och integrations området. Då betonades vikten av tidiga och bra insatser för att förbättra integrationen uppdelat på tre områden för att människor snabbare skall komma i arbete.

Det första tar det alldeles för lång tid att för Socialstyrelsen att validera utländska betyg och kompetenser av utbildning inom hälso- och sjukvården. Ett område som mycket tydligt behöver mer personal. Vi förslår därför att Socialstyrelsens ansvar för validering inom hälso- och sjukvården övergår till Universitets- och högskolerådet.

Om vi tittar lite extra på de som nu kommer från Syrien har 37% högre utbildning, alltså mer än var tredje. 2014 lämnade 1689 syrier in handlingar här i Sverige för att få dem validerade.

För det andra ökar handläggningstiderna hos Migrationsverket i takt med att allt fler söker sig till Sverige och därför måste tiden i asylboendet användas för att öka förutsättningarna för arbete. Därför måste Migrationsverket tydligt fokusera på jobb när de placerar de asylsökande. Det kan handla om att sjukvårdspersonal samlas på några ställen för att där skapa utbildning i yrkessvenska för dem.

För det tredje måste SFI-undervisningen bli bättre. och som ett led i det måste kvalitén öka och resultaten utvärderas. Skolinspektionen bör därför ges möjlighet att granska samtliga utbildningar inom SFI.

Vi kan nu skönja en långsam förflyttning i opinionen som talar för fördel moderater och alliansen. Men valvindar svänger långsam.

Så nu är det förberedelserna tid och under den tiden kommer förhoppningsvis valvinden att kantra och då är det dags att återinsätta en alliansregering, som leds av Sveriges första kvinnliga statsminister.

Men låt oss ha is i magen och inte låta känslor och förhoppningar styra. Vår tid kommer

 

Helvete, helvete..DÖ

Just nu pågår en debatt om Decemberöverenskommelsen (DÖ). En debatt med ett mycket högt tonläge och inslag av viss oförsonlighet. Jag tror att mycket av det beror på den besvikelse och flustration, som har sin grund både i att alliansen förlorad valet och sedan hur Löfvéns regering agerar eller inte agerar.

Jag tror att vi, för vår egen skull, bör sansa oss och nogsamt se vilka alternativ som står till buds.

När jag närmar mig DÖ brukar jag uttrycka det så här…helvete, helvete..DÖ. Med detta vill jag beskriva att DÖ verkligheten inte är ett bra alternativ utan det minst dåligt.

 

Låt oss börja med att rekapitulera vad som hände i höstas. Det största och mest avgörande var naturligtvis det dåliga valresultat som vi moderater framför allt gjorde. Det innebar att vi i alliansen blev mindre än de rödgröna och Sverigedemokraterna fortsatt behöll sin vågmästarroll.

Den praxis som gällt sedan 90-talet att man röstar på sin egen budget bröt SD emot genom att först rösta på sig egen budget och när den fallit rösta på alliansens budget. Tilläggas kan att de rödgröna och sd i några enstaka frågor redan förra mandatperioden började luckra upp denna praxis.

I anslutning till budgetomröstningen uttalade sd också att de skulle fälla varje budget/regering som inte tog hänsyn till deras migrations politik.

När Stefan Löfvén, innan budgetomröstningen, sökte stöd för sin budget påstod han att han fört samtal med alliansen. Det stämde inte utan han tog bara kontakter med 2 av allianspartierna och vi moderater var inte något av dem. Löfvens tydliga mål var att splittra alliansen. All denna turbulens avslutades med en avisering om extra val.

Det var i denna kontext som DÖ ingicks och vad var alternativen ?.

 

Ett skulle kunna vara politiskt samarbete med (s). Det hade kunna ske med hela alliansen eller delar av den.

En annan möjlighet skulle kunnat vara en blocköverskridande regering, men med stor sannolikhet utan oss moderater. I båda dessa alternativ finns uppenbara risker för en allianssplittring och det hade omöjliggjort en alliansregering för lång tid framöver. Erfarenheter från Europa visar att när partier går samman mot mitten växer ytterlighetspartierna.

Extra val skulle också kunna vara ett alternativ. All erfarenhet säger att valvindar oftast håller i sig ett bra tag efter valet och den tesen kan vi väl säga stärks av opinionsmätningarna. Det är med andra ord inte särskilt troligt att vi fått en markant förändring av det parlamentariska läget. Alltså sd fortfarande i vågmästarroll och sannolikheten att alliansen skulle bli större än det rödgröna var liten. Tilläggas kan att våra allianskompisar helt enkelt skulle ha stora ekonomiska problem att klara av ett extra val. Vilket ytterligare skulle öka risken för en spricka i alliansen.

 

Vi kunde naturligtvis valt att inte göra något utan låta omröstningarna i kammaren, i varje enskild fråga, forma Sveriges politik. Jag tror inte det blivit speciellt mycket bättre resultat än nu, men landet hade blivit helt ostyrbart för regeringen. Ett land utan styrning brukar sällan vinna framgång.

Det är också viktigt att påpeka att sd inte är ett borgerligt parti. I en rad frågor har de en klar vänsterprofil. Till exempel vill de lämna EU, är motståndare till Nato, höja bidrag med bristande finansiering och även höja arbetsgivavgiften för unga. Integrationsutmaningarna som är en av våra största samhällsutmaningar saknar de i det närmaste politik för. Deras lösningar ligger på migrationsområdet och kan uttalas ”Stäng dörren”

 

Vad gav då DÖ för möjligheter. Det ger oss tid att noggrant göra vår hemläxa på ett antal politikområden. Helt nödvändigt eftersom väljarna gjort tummen ned för vår politik. Vi behöver helt enkelt tid att vara förberedda för att vinna val. Exakt när vi är redo vet jag inte men absolut senast 2018, men jag tror inte vi kan räkna med en valvinst som innebär en majoritet, utan en alliansregering i minoritet. Då kan vi regera med stöd av DÖ. Vi kan också konstatera att Löfvén inte lyckades splittra alliansen. Vi skall vara medvetna om att det är alliansen som ställd sig bakom DÖ , inte enbart vi moderater, och att framförallt två av våra allianskamrater till varje pris ville undvika extraval.

 

Det är så här jag resonerat och försökt analysera läget och då blir DÖ det minst dåliga alternativet. Andra kan säkert resonera och analysera annorlunda, vilket jag har stor respekt för. Det jag kräver är att de som säger nej till DÖ också beskriver vad de säger ja till. Det måste vara väl underbyggt och inte bestå av fromma förhoppningar. Oberoende av eventuella åsiktsskillnader tror jag att vårt parti skulle må bra av ett lugnare samtalsklimat.